En solig sommar vid Österviken

Sjöngs för första gången vid byafton ordnad av Hjortnäs - Sunnanängs Byalag för Hembygdsvård, i bystugan Wasasalen, den 30 oktober 2002 av Ragnvald och Gudmar Johannes.

Herre min gud, vad den solen lyste
just denna sommar över stad och land!
I våra byar vi satt och myste,
njöt av allt ljuvligt invid Siljans strand.
Där såg vi "Engelbrekt", där kom "Was 'n ",
stolta liksom svanar på vikens våg.
Herre min Gud, vad den solen lyste,
skönare syner man väl aldrig såg!

Hjortnäs och Sunnanäng, själva namnen
ljuder inom oss såsom skön musik,
öppnar för alla den varma famnen,
ger oss en glimt av själva himmelrik.
Här såväl bybon som sommargästen
känner sig hemma och mer än säll.
Herre min Gud, dessa sköna fästen
har till ditt paradis fått stå modell.

De två sista raderna är en liten omskrivning av några ord av Far (Per Johannes), som kanske även ni har hört honom säga.Han brukade sitta på en stol på krönet av Presollasbacken och blicka ut över Siljan, och flera gånger har jag hört honom uttala dessa ord:

Detta är Vår Herres modell till Paradiset